Fina höst

Denna helg har jag kokat sylt och saft. Hur mysigt är inte det. Hur fin är inte hösten? Jag hittade mina äpplen ganska nyss. Mycket döljer sig i trådgården. Det blir spännande att se nästa vår, vad som kommer titta upp ur jorden.
Just nu är det fortfarande en del att klippa ner. Det var verkligen djungel när vi flyttade hit. Jag trivs verkligen här i Labacken som de kallas. Jag känner kärlek till huset, som om jag vill lägga ner min kärlek och energi här. Äntligen känner jag så, att jag trivs och vill bo. Det var längesen. Jag försökte länge i Änga, men det gick aldrig, kändes som jag och mina saker aldrig kom upp ur flyttkartongerna.
Tiden i Änga var speciell, mörk på många vis. Det hände mycket dåligt och jobbiga saker. Tyra blev sjuk och fick åka till himmelen. De, satte griller i våra huvuden och vi kom aldrig ur sorgen i Änga. Allt var mörkt, tryckt och bara hemskt.

Nu är det ljust, hoppfullt och lugn. Här är det lugn och trivsamt. Trådgården kommer bli underbar som den en gång har varit. Vi kommer sätta ny färg på väggar och tak, men huset har redan välkomnat oss, redan första dagen.